Avlägsnande av asbest ur en byggnad kräver oftast en sanering. I Sverige och i de flesta andra i-länder finns ett omfattande regelverk som reglerar hur sanering ska ske. Det kan vara bra att veta att man inte ska dammsuga upp asbestfibrer i en vanlig hushållsdammsugare i tron att man då städar bort dom utan risken är stor att de går igenom dammsugaren och istället sprids i bostaden. Ett bättre sätt är att torka upprepade gånger med fuktig trasa. Vid professionell asbestsanering används dammsugare med speciella filter anpassade till asbestfiber.

Asbest (av grekiska asbestos, ”outsläcklig”) är en samlande beteckning på olika fiberartat kristalliserade silikat. Det är en långfibrig mineral och är vanligast förekommande i Nordamerika, Ryssland (främst i Uralbergen och i republiken Tuva) och Sydafrika. Det är en oorganisk mineralfiber. Asbest är eldsäkert och har därför haft en mängd olika användningsområden, alltifrån veke i oljelampor till skyddskläder. Asbest är dock hälsovådligt. Fibrerna tränger in i andningsorganen och orsakar asbestos. Forskare har även kunnat påvisa en cancerframkallande effekt.

Asbestfibrer som inandas fagocyteras av makrofagerna i lungorna. Problemet är att makrofagerna inte fullständigt kan bryta ned fibrerna. Detta gör att de förblir aktiverade och frisätter cytokiner och tillväxtfaktorer. Dessa gör att vävnaderna växer. Vilken sjukdomsform som utvecklas beror på asbestfiberns storlek: små fibrer ger asbestos (dammlunga), mellanstora fibrer ger malignt mesoteliom och långa asbestfibrer ger lungcancer.

Asbestcement kallas ofta vid det mest kända produktnamnet, Eternit. Asbestcement består av asbest som krossas och sedan blandas ihop med cement.

Asbestcement har fördelen att det är väldigt tåligt oavsett temperatur och väderlek och har bland annat använts som väggbeklädnad till hus. Materialet är också brandtåligt eftersom det innehåller asbest. Asbestcement är samtidigt hälsovådligt om man arbetar med materialet då asbestfibrer kan tränga in i andningsorganen och orsaka asbestos. Det har också förmodats vara cancerframkallande. Det är däremot inte farligt om man inte skadar det.

Eternit började tillverkas i Sverige på licens 1907 men först 1930 i samband med Stockholmsutställningen och funktionalismen fick eterniten sitt genombrott. Efter andra världskriget ökade efterfrågan starkt.
Asbestcement tillverkades i stor skala av Skandinaviska Eternit AB i den så kallade Eternitfabriken i Lomma sedan 1906. Under 1970-talet blev det en stor skandal kring denna fabrik, eftersom de anställda blev sjuka i cancer och även en del dödsfall inträffade. Skandalen blev ännu större när det blev känt att fabrikens chefer hade känt till att asbest var farligt men hållit detta hemligt i flera år innan detta blev känt bland allmänheten. Skandalen är inte helt uppklarad och det finns fortfarande en rad frågor som inte är besvarade. Eternitplattor är sedan 1977 förbjudna i Sverige.
Eternitplattor  Ett vanligt användningsområde, vars spår består i den svenska landsbygden ännu på 2000-talet, är äldre hus som under 1940-talet och 1950-talet kläddes in med asbestcementplattor. Dessa plattor fick många smeknamn som till exempel torparkex och fattiglappar. Mer specifikt så är Eternit ofta synonymt med sidiplattan, den lilla eternitplattan i formatet 400 x 200 mm som tillverkades sedan 1950[2] för gör-det-självaren. Den såldes i en förpackning om tio plattor som passade pakethållaren på en cykel.

Ibland används, något pejorativt, begreppet Norskt tegel om asbestcement, särskilt då det används som fasadbeklädnad. I Sverige beräknades 1989 mer än 400 000 ton asbest vara inbyggd i byggnader. Bland annat Torslanda flygtorn, utanför Göteborg, som är Q-märkt vilket innebär ”att byggnaden inte får rivas och att fasadens karaktär inte får ändras” därför att ”tornet är ett karaktärsfullt landmärke”.
Eternitplattan föddes i slutet av 1800-talet i Österrike. Ludvig Hatschek tillverkade en konstgjord stenplatta som kunde ersätta skiffer för taktäckning. Han gjorde en vattenblandning på 90 procent cement och 10 procent asbest. Massan hälldes i en pappers- och pappmaskin och ut kom tunna plattor. Produktens namn och firmanamnet blev Eternit efter latinets ”aeternitas” som betyder evighet.

I Sverige och Norge är eternit synonymt med asbestcementplattor, men i Danmark och övriga Europa kallas även de nya asbestfria fibercementskivorna eternit, eftersom det är ett holländskt varumärke tillhörigt Etex Group (till 1995 Eternit Group) sedan 1905.[4]
Produktnamn
Eternit
Invarit (tillverkades i Köping)
Sidiplatta
Malmex
Granula
Silur
Mediumplatta
Cembonit
Källa: Wikipedia

Om fukt
Många byggnadsmaterial sväller respektive krymper då de absorberar eller avger fukt. Förhöjd fukthalt i organiska material kan möjliggöra tillväxt av mögel, trämaterial utveklar röta eller svampangrepp. Förhöjd fuktighet i byggnadsmaterial påverkar dess egenskaper. Trä får till exempel en minskad hållfasthet som minskar med dess fuktkvot. Kraftiga förändringar i fukthalt kan också leda till att virke slår sig eller vrider sig när det torkar eller när fuktigheten tilltar. Isolering får en sämre isolerande förmåga med en ökande fukthalt i materialet. Metaller drabbas vid för hög fuktighet av korrosion och plaster förlorar ibland vissa önskvärda egenskaper när fukthalten blir för hög, beroende på plastmaterial kan upp till flera procent vatten tas upp i materialet.
Betong och tegel och andra porösa material som absorberar fukt kan vid för hög vattenmättnadsgrad drabbas av frostsprängningar när temperaturen sjunker under -0 , mikrobiell påväxt som mögel och alger ökar i tillväxt.
Källa: Wikipedia

Mögel i byggnader är hälsofarligt vilket visats i till exempel Värmlandsstudien, en doktorsavhandling av Linda Hägerhed Engman. Studien baseras på 400 värmländska familjer, bland dem deltog 198 barn med minst två olika astmatiska eller allergiska symtom och 202 friska barn. Den visade på ett tydligt samband mellan dålig luft och ohälsa, bland annat korrelerade förekomsten av astma och allergier väl med förekomsten av mögeldoft och ju starkare mögeldoft desto större ohälsa. Forskningen har idag inte svar på vad hos möglet som är skadligt, men det är troligt att såväl sporer som mykotoxiner bidrar till ohälsan. Norsk forskning har uppmärksammat förekomst av mögelmycel i lungorna hos lantbrukare som ju är mer utsatta för mögel än de flesta.
Vid hantering av spannmål kan en viss påverkan av mögelsporer påräknas. Spannmål eller annat djurfoder som inte är tillräckligt eller felaktig torkad kan mögla och därmed bli otjänlig som föda till människor och djur. Stiftelsen lantbruksforskning forskar bland annat om mögelangrepp på lagerhanteringen av spannmål.
Mögel skall inte tolereras inomhus, i grundläggningen eller på kallvind.
Källa: Wikipedia

PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet. De räknas till gruppen långlivade organiska föroreningar. Kemiskt består PCB-föreningar av två aromatiska ringar som kan ha 1-10 kloratomer kopplade till sig. Giftighet/toxicitet beror på placeringen av klor, inte antalet klor. PCB-föreningar är fettlösliga vilket innebär att de anrikas i kroppens fettvävnad.
I elektricitetens barndom använde man brandfarlig olja som isolator i kondensatorer och transformatorer. 1929 lanserades PCB som ett brandsäkert alternativ till oljan. Man märkte dock snabbt att personer som handskades med PCB fick klorakne-blåsor, vanligtvis i ansiktet, som lämnade djupa ärr. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer.

Trots detta fortsatte användningen av PCB i flera decennier. I Sverige infördes PCB-förbud i två omgångar: År 1973 förbjöd man användning av PCB i annat än slutna system, och år 1978 förbjöd man all nyanvändning helt. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid. Byggnader som innehåller PCB behöver saneras, och PCB-haltiga fogmassor och byggvaror skall lämnas som farligt avfall. PCB betraktas idag som cancerframkallande. Metaboliter till PCB liknar molekylärt sköldkörtelhormonet tyroxin, vilket gör att dessa metaboliter binder till de transportproteiner som i normala fall transporterar tyroxin vilket leder till hypotyreoidism.
Forskare har genom visuella test med spädbarn (som bär på höga halter PCB) funnit att korttidsminnet hos dem försämrats. Detta genom att utvecklandet av barnets nervceller påverkats av PCB under graviditeten. Forskare kom fram till att personer som föder många barn får mindre halter av PCB i kroppen, då barnet tar över halterna. En vuxen person som utsätts för höga halter PCB kan få fysiska skador (se ovan), medan ett barn som föds av en person med höga halter PCB däremot kan få psykiska skador. Således drabbar PCB i hög grad avkomman.